Olav Haraldsson – Sankt Olav

Kung Olav Haraldsson, för oss även känd som Sankt Olav, är en av de mest framträdande gestalterna i Nordens historia och vikingatidens kristnande. Hans liv och verk har fått en närmast mytisk status, och han betraktas som en centralfigur i övergången från de hedniska traditionerna till kristendomen.

Olav föddes omkring år 995 och ägnade sig under sina tidiga år åt vikingafärder. Det innebar både handel och plundring längs Europas kuster. Under sina resor kom han i kontakt med kristendomen och övergick till kristendomen, en händelse som skulle bli avgörande för hans liv och för Norges framtid.

Det finns dock uppgifter om att han döptes redan som barn, men att hans kristna tro konfirmerades och stärktes under resorna i Europa.

Efter att ha återvänt till Norge år 1015, tog Olav på sig uppdraget att ena landet och etablera kristendomen som statsreligion. Han använde både diplomati och militär styrka för att stärka sin makt och för att främja den kristna tron. Kung Olavs metoder var inte alltid milda: hans beslutsamhet att etablera kristendomen innefattade även att förstöra hedniska tempel och ersätta dem med kyrkor, samt införa kristna lagar och förordningar.

Olavs styre präglades av både framgångar och motgångar. År 1028, efter flera år som kung, tvingades han i exil av den danske kungen Knut den store. Det var under sitt försök att återta den norska tronen år 1030 som Olav stupade i slaget vid Stiklestad. Hans död blev en vändpunkt. Han helgonförklarades snabbt av sin efterföljare på tronen, vilket ytterligare stärkte kristendomens ställning i Norge.

Helgonförklaringen av Olav och de påstådda mirakler som ägde rum vid hans grav bidrog till att skapa en helgonkult kring hans person. Han blev en symbol för norsk identitet och självständighet, och hans helgondag, Olsok den 29 juli, blev och förblir en av de viktigaste helgdagarna i Norge.

Olavskulten fick också stor spridning i resten av Norden och i stora delar av norra Europa. Flera pilgrimsvägar etablerades till hans grav i Nidaros (Trondheim), varav en av de viktigaste var vägen från Selånger genom Medelpad och Jämtland.

Det var i Selånger som Olav enligt legenden landsteg på sin väg mot Stiklestad. I de trakter han färdades finns många heliga källor och traditioner knutna till hans liv. Många av Mellannorrlands medeltida kyrkor var tillägnade Sankt Olav.

Som skyddshelgon för Norge fick Olav en särskild betydelse. Hans liv, död och arv har spelat en oerhört viktig roll i den nationella självförståelsen. Olavs inflytande sträcker sig långt utanför hans egen livstid, och berättelsen om honom ger en inblick i den tid då Norge stod vid en kulturell och religiös korsväg.

Kung Olav Haraldssons liv och helgonkult är inte bara en viktig del av den norska historien, utan ger även perspektiv på de bredare sammanhangen av makt, religion och identitet under vikingatiden i Norden. Hans arv är inbäddat i landskapet, i kyrkor, helgedomar och inte minst i den kollektiva minnesbanken av legender och myter. Många av dessa berättelser har samlats in i databasen ”Olavskällan”.