Frösöstenen

Frösöstenen står som ett ståtligt monument från vikingatiden på Frösön i Jämtland, och är den nordligaste belägna runstenen i Sverige. Frösöstenen dateras till mitten av 1000- talet. Stenens inskription berättar en historia om omvandling och minne. Det var en tidpunkt då Norden stod vid skärningspunkten mellan hednisk tid och kristen tro.

Runinskriften som pryder Frösöstenen är en personlig berättelse, men förmedlar också historiska uppgifter. Texten berättar om en man vid namn Östman, som låtit resa stenen till minne av sig själv medan han ännu levde, och till minne av sin far. Men mer anmärkningsvärt är det faktum att han också nämner att han har varit den förste att introducera kristendomen i Jämtland:

”Östman, Gudfasts son lät resa denna sten och göra denna bro, och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron. Tryn och Sten ristade dessa runor.”

Denna text belyser de förändringar som skedde under denna period. Östman, som både var en brobyggare i bokstavlig och symbolisk mening, representerar övergången från det gamla till det nya. Genom att bygga en bro mellan fastlandet och Frösön bidrog han till att förbättra infrastrukturen och sammanlänka samhällen, vilket i sig var en handling som gynnade utbytet av idéer och kulturer, inklusive spridningen av kristendomen.

Att han valde att kristna Jämtland tyder på att han hade inflytande och makt, vilket möjliggjorde för honom att införa och etablera den nya religionen i trakten. Samtidigt visar det på den praktiska och pragmatiska syn som många nordbor hade när det kom till religion – att anpassa sig till nya tider och influenser, samtidigt som man behöll en stark känsla av identitet och samhörighet.

Frösöstenen är också ett konstverk. Runorna och bilden av Midgårdsormen är utförda med stor skicklighet och omsorg.

Stenen står som en påminnelse om vikingatidens människor, deras tro, ambitioner och önskan att efterlämna ett synligt arv.